"Sveriges ståndpunkt har varit att stödja Tyskland", säger Fredrik Reinfeldt i en kommentar till uppgörelsen (SvD, DN) om ett nytt EU-fördrag. Ja, så är det - varken mer eller mindre. Det är en underbart passiv hållning för en regeringschef.
Sveriges utgångspunkt skulle ha varit att det liggande fördraget skulle gälla - det var det mandat Reinfeldt hade med sig från Riksdagen i tisdags. I betänkandet poängterades bl a att vi inte ville se ett Europa a' la carte, d v s där enskilda medlemsländer skulle få långtgående undantag. Vi ville inte heller öppna de institutionella frågorna, d v s tillmötesgå Polens krav på mer makt i EU. Och vi ville slå vakt om den sociala dimensionen och folkhälsofrågorna.
Men det mandatet tolkade Reinfeldt tydligen som att Sverige skulle följa Tyskland - oavsett vad som hände. Det är en innovativ tolkning.
Nu verkar det som om Polen har fått som man vill - man kan skjuta upp de nya röstningsreglerna i hela 10 år. Britterna har fått ännu mer - man slipper bl a att bindas av beslut som rör det rättsliga och inrikes samarbetet. Frankrike har fått till stånd en ändring som man hoppas gör det möjligt för dem att bevara sina statliga monopolföretag. Danmark och Holland har fått till stånd ändringar som gör att också de är nöjda.
Vad har Sverige fått? Ingenting. Och det är ju inte så konstigt. Vi har ju inte drivit något!
Än en gång visar det sig att den som är aktiv och drivande i EU blir framgångsrik, medan den som inte är det, misslyckas. När nu de institutionella frågorna öppnades för förhandling: varför drev Sveriges Cecilia Malmström då inte frågan om att få stopp på flyttcirkusen Bryssel-Strasbourg för Europaparlamentet? Det lovade hon ju före valet.
Nu måste vi gå igenom resultatet ordentligt, innan vi kan bestämma om Sverige bör ansluta sig till detta fördrag. Processen fortsätter med först en regeringskonferens, och sedan ska medlemsländerna diskutera ratificering av fördraget. Det finns ingen anledning för Riksdagen att låsa upp sig för vad stats- och regeringscheferna kommit fram till på det här stadiet. Först måste fördraget bli färdigt, och analyserat ordentligt. Vi kan inte köpa grisen i säcken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jo, men är det inte just detta som är problemet med EU? Den som skriker högst får mest, den som inte skriker alls får ingenting och om alla skulle skrika lika högt blir det bara pannkaka av alltihop...Inte har vi mycket nytta av någon vars enda strategi är att vara populär hos så många som möjligt på samma gång. Huvudproblemet är dock, enligt mig, ett annat.
Jo, visst är det så. Men jag är frustrerad över att vi är så flata, och inte passar på att driva svenska intressen. Vi välter ju inte EU genom att t ex kräva att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige, eller att vi ska få ha kvar vårt presstöd, eller att vi ska få fortsätta med vårt system med allmännyttiga bostadsföretag. Men eftersom vi inte driver det vid olika tillfällen, får EG-domstolen fria händer.
Skicka en kommentar