onsdag 27 juni 2007

Lägre skatt - högre räntor

Jag befinner mig ju under den här veckan på Europarådets session i Strasbourg, och under förmiddagen diskuterades en mycket intressant rapport om CIA:s hemliga fångläger i östeuropa.

Bakgrunden är de uppgifter som framkommit om att USA inte bara haft fångar från Afghanistan i Guantanamo, utan också använt sig av häkten och fängelser i andra länder, för fångar som man velat hålla särskilt hemliga. Det vore i så fall ett solklart brott mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Förra året gav därför Europarådet därför den schweiziske delegaten Dick Marty (liberal) i uppdrag att undersöka saken.

Resultatet av hans undersökningar är att han anser att det kan beläggas att sådana fångläger existerade i åtminstone Polen och Rumänien under 2003-05. Hans källor är t ex Amnesty och Human Rights Watch, men också ett 30-tal anonyma vittnen från dessa länders statsförvaltningar. De vågar inte framträda öppet, av rädsla för att bli förföljda. Marty kan också visa hur man fifflat med loggar för flygtrafik, för att dölja transporterna av dessa fångar till och från Polen och Rumänien.

Det är förstås mycket tung kritik, framför allt mot Polen och Rumänien, och båda försökte freda sig i debatten i förmiddags. Polen gick längst, förmodligen på grund av att det delvis är den nuvarande högerinriktade och nationalistiska regeringen som drabbas hårdast av kritiken. En polsk delegat, Krzysztof Zaremba, höll ett känslomässigt inlägg där han sa att det aldrig förekommit något sådant i Polen, och förresten borde Europarådet, om man nu tyckte att det var så viktigt med mänskliga rättigheter, istället fokusera på Rysslands övergrepp i Tjetjenien, eller övergreppen i Bosnien under kriget på Balkan. Ett typiskt exempel på ett försök att blanda bort korten och kasta smuts på andra, istället för att ta ansvar för egna misstag.

Vid voteringen fick rapporten till slut stöd av en bred majoritet, 122 mot 30. För att antas krävs 2/3-dels majoritet, vilket Marty alltså fick.

I SvD och DN läser jag att Anders Borg nu ska gå vidare med sina skattesänkningar. I går fick vi av KI veta att konjunkturen verkar hålla i sig, med fortsatt hög fart i ekonomin. Då kommer vi så småningom att få bristsituationer, vilket pressar upp inflationen. Det möts av riksbanken med högre ränta, som vi såg förra veckan.

I det läget ska en ansvarstagande regering göra två saker. För det första vara återhållsam i finanspolitiken, för att inte spä på inflationstendenserna ytterligare. Och för det andra satsa på arbetsmarknads- och vuxenutbildning, för att se till att det finns människor utbildade för de arbetstillfällen som tillkommer i en snabbt växande ekonomi. Därmed minskas riskerna för flaskhalsar på arbetsmarknaden.

Tyvärr gör man nu tvärtom. Av politiska skäl genomför man en mycket expansiv finanspolitik, med skattesänkningar riktade framför allt till de rikaste. Samtidigt skär man ner på utbildningsplatserna. Vi kommer nu att få se stigande räntor under kommande år, vilket drabbar alla de som har lån på sina hus, och utestänger unga barnfamiljer från villamarknaden. Det drabbar också byggandet. Samtidigt lämnas många kvar i arbetslöshet, trots att ekonomin går på högvarv.

Det blir alltså lägre skatter för ett fåtal, men vi alla kommer att få betala för det med högre räntor och högre inflation.

5 kommentarer:

Flavian sa...

Den logiska konsekvensen av ditt resonemang är att vi borde ha 0% ränta och 100% skatt!

Länge leve socialdemokraterna!

Martin sa...

Nej, det är inte det Morgan Johansson argumenaterar för, då blir konsekvensen av ditt resonemang att vi skall ha 100 procents ränta och 0 procents skatt.

Nej till svart och vitt!

Morgan Johansson sa...

Självklart inte, flavian. Jag argumenterar konjunkturpolitiskt. Vi vill alla undvika såväl hög arbetslöshet som galopperande inflation. Det kan styras antingen med finanspolitiken, dvs budgeten, eller penningpolitiken, dvs räntan. I en högkonjunktur ska man bromsa, för att det inte ska bli överhettning. Problemet är att regeringen nu eldar på, genom ofinansierade skattesänkningar. Då måste riksbanken höja räntorna mer än man annars skulle behövt.

Flavian sa...

Hela resonemanget är felaktigt, eftersom resonemanget att skattehöjningar kan reducera inflationen bygger på att de pengar staten drar in genom att höja skatterna skulle dras ur cirkulationen.

Så är ju inte fallet.

Om man läser Keynes mera noggrant skall man se att Keynes faktiskt utgår från att staten skall dra pengar ur cirkulationen eller spendera sedlar som tryckts upp i syfte att påverka den totala utgiftsnivån i samhället.

Tanken att man kan påverka inflationen i någon nämnvärd utsträckning genom att höja/sänka skatter är faktiskt helt befängd om man inte ser till att de pengar som spendereras bokstavligt talat trycks upp och att de pengar som dras in genom skattehöjningar bokstavligt talat låses in i ett valv.

Flavian sa...

Nej Martin, den logiska konsekvensen av mitt resonemang är inte att vi skall ha 100% ränta och 0% skatt.

Motivera varför du anser att den logiska konsekvensen av mitt resonemang är att vi skall ha 0% skatt och 100% ränta!