onsdag 29 augusti 2007

Borg får ett fikonlöv, och Leijonborg en överrock

Det kommer ständigt nya besked från den inre maktkampen i regeringen om försvaret. I Almedalen meddelade finansministern att han ville spara 3-4 miljarder på försvaret, något han sa att regeringen var överens om. Det tog bara en dag för försvarsministern att dementera: någon sådan överenskommelse fanns inte.

Sedan har det spekulerats under hela sommaren, och inte minst ÖB Håkan Syrén har engagerat sig kraftigt emot finansministerns idéer. Inför och under de nyss avhållna budgetförhandlingarna på Harpsund kom nya besked, dag efter dag. Ena dagen (SvD) sas det att det skulle bli tuffa besparingar redan nästa år. Nästa dag skrev SvD att de källor man hade tydde på att att det nog bara skulle bli en 200 miljoner kronor i neddragningar från nästa år, att jämföra med de 3-4 miljarder som Anders Borg krävt.

Därefter gick ÖB Håkan Syrén ut (se SvD) och sa att det totala beloppet bara skulle bli på ca 800-900 miljoner kronor, som de skulle få flera år på sig att klara. Det är långt under vad Borg krävt.

Efter ytterligare någon dag uppgavs att det nu var klart att det skulle bli neddragningar på 800-900 miljoner kronor, men att det skulle tillsättas en arbetgrupp för att kunna ta mer - men så mycket som 4 miljarder kunde inte klaras på en mandatperiod.

Jaha. Den här regeringens sätt att sköta staten påminner om Lokets lyckohjul. Man vet aldrig vad det ska stanna på: mer eller mindre pengar, besparingar på kort eller lång sikt? Vi får väl se var hjulet stannat på när det gäller försvaret, när budgeten läggs 20 september.

Men det mesta tyder på att jag fått rätt i min tidigare förmodan. Borg har fått vika sig. Det blir inga neddragningar på 4 miljarder - det blir kanske en tredjedel eller fjärdedel. I bästa fall kan han få ett fikonlöv att skyla sig bakom: en arbetsgrupp i regeringskansliet som ska undersöka ytterligare besparingar, och som ska lägga förslag i en diffus och avlägsen framtid.

Det är så långt kavata finansministrar når i en borgerlig regering, när det är andra som bestämmer.

I övrigt ska Leijonborg sitta kvar, kan vi läsa i SvD och DN. Det tycker jag att han kunde besparat sig. Han får nu sin forne rival Björklund som chef och överrock på departementet. Denne Björklund, som har intrigerat bakom Leijonborg mer än en gång för att få bort honom, och som till slut lyckades, ska alltså bli hans överordnande. Det kommer inte att vara roligt att gå till jobbet för Leijonborg under de kommande åren. Hur länge ska han stå ut?

torsdag 23 augusti 2007

Borg kommer att få vika ner sig igen - tyvärr

Idag skriver SvD om hur finansminister Anders Borgs föreslagna besparingar på försvaret skulle slå på försvaret, och i synnerhet den utlandsstyrka som är under uppbyggnad.

Det är uppenbart att Anders Borg gapat över för mycket när han i Almedalen föresatte sig att dra ner på försvaret med 4 miljarder kronor. Det är mycket pengar. Jag satt i en regering som gjorde en neddragning av en sådan omfattning, och kan intyga att det inte var lätt. Vi la ju ner ett antal förband, för att bl a få pengar till rättsväsende, polis, kriminalvård och ungdomsvård. Det var rätt - det yttre hotet är i det närmaste försumbart, men inrikespolitiskt hade vi mycket som måste göras för att stärka välfärden.

"Från yttre hot till inre trygghet" var devisen. Men det var inte lätt att ta dessa diskussioner i de drabbade orterna. Jag var själv i Kristinehamn i Värmland och gav det tunga beskedet att deras artilleriregemente skulle läggas ner. Det var förstås svårt för dem då, även om jag kunde ge exempel på många orter som blivit av med sin försvarsverksamhet, men som faktiskt snarare fått ett uppsving efteråt - på grund av att nya företag etablerades, men också genom att staten tog ansvar för jobben på orten.

Det gjorde vi också i Kristinehamn, med statliga etableringar som jag kunde presentera på ett andra besök några månader senare. Jag medverkade också till att underlätta omställningen i Östersund, som fått sin flygflottilj nedlagd, genom att flytta Folkhälsoinstitutet från Stockholm till Östersund.

Så jag vet vad det vill säga att göra miljardnedskärningar på försvaret. Och tro mig om jag säger: det kommer ingen borgerlig politiker att vilja utsätta sig för. Därför kommer Anders Borg att få vika ner sig. Igen.

Och det är faktiskt synd. Jag hade gärna sett ytterligare bantning av försvaret. Men nu ska svensk militär tydligen inte ha som huvuduppdrag att försvara Sverige, utan åka över halva världen för att kriga utomlands. Det är den egentliga innebörden i det upplägg med Nordic Battle Group och fördubblad utlandsstyrka som nu byggs upp.

För försvaret är det ett desperat sätt att behålla sina anslag. Efter Sovjetunionens fall och EU-utvidgningen förlorade ju egentligen svenskt försvar sin affärsidé, d v s att försvara Sverige. Så då hittade man på en annan: att slåss för demokrati, mänskliga rättigheter, befrielse från förtryck - och andra vackra ord som man pryder högtidstalen med - i Afrika, Asien och annorstädes.

Den utvecklingen inleddes i relativ tysthet under socialdemokratiska regeringar. Men enligt min uppfattning är det inte tillräckligt diskuterat varför just Sverige ska ta kommandot när det gäller att vara med och slåss utomlands. Är det inte annat som vi traditionellt sett varit bättre på? Som att bygga upp utbildningsväsende, rättsväsende, infrastruktur, i fattiga länder?

onsdag 22 augusti 2007

Regeringens fastighetsskattemardröm

Idag kan jag inte annat än le i mjugg åt regeringens problem med fastighetsskatten, som man ju kan läsa om i SvD, DN och annorstädes.

Borgerligheten trodde att detta skulle bli deras stora vinnarfråga. Det hade de förletts att tro av högljudda lobbyorganisationerna och av det faktum att många av de borgerliga politikerna bara rör sig i de kommuner där de stenrika bor: Vellinge, Täby, Danderyd etc. För dem har detta varit en jättefråga, och de har trott att det finns ett allmänt folkligt stöd för avskaffandet av fastighetsskatten.

Som de bedrog sig. Nu är de i färd med att avskaffa den, och opinionssiffrorna är i botten. Nästan samtliga remissinstanser sågar förslagen. Inte ens finansministern tror på sitt eget förslag. Det som skulle bli deras vinnarfråga, slår tillbaka med full kraft. Det är ett sorgligt exempel på hur en svag regering lurat sig själv.

tisdag 21 augusti 2007

Offren för övergreppen måste få upprättelse

Så är man på väg att komma igång igen så smått, såhär efter semestern. Var igår tillsammans med Christer Sturmark i Långaryd i Småland, för den presskonferens jag skrivit om tidigare, om Plymouthbrödrernas skola. Vi fick en bra bevakning, med både SVT, Sydsvenskan, Hallandsposten, TV4 och lokalradion.

Plymouthbröderna är ju en kristen sekt, förmodligen den mest extrema sekten i Sverige just nu, som i åratal krävt en egen friskola. Skolverket har sagt nej, men det överklagades, och i somras gav länsrätten Plymouthbröderna rätt att starta skola. Därmed kommer barnen att helt isoleras från andra jämnåriga och från övriga världen. Från och med nu kommer de inte att få träffa andra, utanför sekten. Plymouthbröderna tillämpar nämligen total isolering. De umgås inte med någon utanför, de får inte ens ta en kopp kaffe med någon som inte tillhör sekten.

Detta visar att friskolelagstiftningen helt spårat ur, och igår startade vi Humanisternas kampanj för en ny friskolelagstiftning, där religiösa samfund inte ska få driva skola med skattepengar. Skriv på vårt upprop, på Humanisternas hemsida, se länk här intill.

Idag har medierna, bl a SvD och Ekot, annars rapporterat om Göran Johanssons utredning om övergrepp i den sociala barn- och ungdomsvården i förgången tid. Detta ämne är jag väl förtrogen med. Det var nämligen jag som drog igång den utredningen, bl a efter att ha sett en dokumentär i TV, och efter att ha talat med några tidigare barnhemsbarn som berättade om sina upplevelser. Jag hade också tagit del av utredningarna i Norge, där man gått till botten med liknande uppgifter.

Jag beslutade därför att inleda samma process i Sverige. Göran Johansson fick under hösten 2005 i uppdrag att göra en förstudie av omfattningen av arbetet, och efter en avrapportering på våren 2006, fick han ett vidare uppdrag att intervjua ett antal människor som varit utsatta för övergrepp. Dagens rapport är ett delresultat av det.

Man kan inte lära av historien, om den sopas under mattan. Därför var det självklart för mig att starta denna utredning. Under våren 2006 fick jag kontakt med allt fler som berättade om vad de varit med om. Jag fick hundratals brev, och talade också med ett antal i telefon och personligen. Ett av breven kom från Bengt Sändh, som tipsade mig om den bok han skrivit om sin och sin bror Kents barndom. Kent var en av dem som berättade i TV-dokumentären om sina upplevelser på 1940-talet. Nu är han tyvärr död.

Göran Johanssons arbete har två syften. Dels att beskriva en del av den svenska historien som vi inta kan vara stolta över, men som vi kan lära av. Dels att ge människor upprättelse. Många av dessa f d barnhemsbarn och fosterfamiljsbarn har känt sig undanskuffade och som andra klassens medborgare under hela sitt liv. De har rätt att komma till tals. Och det samhälle som skulle ha bevakat deras rättigheter, ska stå där med skammen.

Jag hoppas att Maria Larsson, som nu ansvarar i regeringen för dessa frågor, tar hand om denna process på ett ansvarstagande sätt. Jag tycker att hon ska göra två saker:

För det första deklarera att de som varit utsatta för övergrepp medan de var i fosterfamiljs- eller institutionsvård, också i Sverige ska kunna få ekonomisk kompensation, som en form av upprättelse. Självklart måste man kunna dokumentera och gärna också kunna styrka på något sätt att de lämnade uppgifterna är korrekta, men man kan ju inte ställa samma krav på bevisning som i en skadeståndsprocess. Det bör emellertid vara möjligt för en särskild nämnd att pröva varje enskilt fall, och bevilja ekonomisk kompensation.

Så har man gjort i Norge, och det borde fungera här också. Men då får hon se till att det i höstbudgeten sätts av statliga medel för en sådan kompensation.

För det andra måste hon fullfölja den upprustning av den sociala barn- och ungdomsvården som inleddes under förra mandatperioden. Det ligger en färdig handlingsplan på hennes bord, som togs fram av en parlamentarisk utredning som jag tillsatte.

Genomförandet av en sådan handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården beräknades kosta 27 miljoner kronro i årligen höjda anslag, och 449 miljoner kronor i en femårig engångsinsats. Handlingplanen syftar bl a till att förebygga så att de övergrepp som skett i förgången tid inte upprepas, och Maria Larsson lovade före valet dyrt och heligt att göra sådana satsningar. Men hittills har vi inte sett något av det. Det är hög tid att det sker nu.

torsdag 16 augusti 2007

Börsras - men världsekonomin är i grunden stark

Ja, det var en tid sedan mitt senaste inlägg - mer än tre veckor, faktiskt. Det beror på att jag varit i Norrland...

Med det inte sagt att det inte finns datorer i Norrland, men den plats jag varit på, i en stuga med utedass och vatten på gården i en liten by på landet utanför Härnösand, är ingen "bredbandshotspot". Så det fick bli vedhuggning, sol (jodå, bättre väder än i södra Sverige!) bad och fiske istället för blogginlägg.

Men lite arbete fick jag ändå gjort. Var bl a med om att skriva en artikel om hur friskolelagstiftningen spårat ur, när t o m en domedagssekt som Plymouthbrödena ska få starta skola. Den kan läsas i Aftonbladet.

Artikeln följs upp med en presskonferens på plats i Långaryd i Småland på måndag, då jag tillsammans med Christer Sturmark ska berätta om hur vi från organisationen Humanisterna ska driva kampanj för en ny friskolelagstiftning. Kallelse till pressträff gick ut igår, och jag har hittills hunnit prata med både TV, radio och tidningar, så det blir nog välbevakat. Länk till Humanisterna, där jag sitter i styrelsen, finns här intill.

Annars domineras ju dagens media av börsraset. Det kan vi läsa om i SvD och DN. Det är naturligtvis problemen på den amerikanska kreditmarknaden som nu får effekt. Och visst kan det innebära en kortsiktig nedgång i världskonjunkturen - så betydelsefull är ju den amerikanska ekonomin. Men den långsiktiga effekten blir inte alls så stark som den skulle ha blivit för en 20-30 år sedan.

Det beror på att världsekonomin nu fått fler lok, framför allt Kina och Indien. Även om dessa marknader ännu är mycket mindre beydelsefulla än USA, så är de nu starka nog att dämpa en eventuell konjunkturnedgång. Dessa länder växer nu mycket snabbt, och det kommer de att fortsätta att göra i åtminstone 15-20 år. Jag tror därför att dagens domedagsstämningar är förhastade. Den underliggande ekonomiska utvecklingen i världsekonomin är mycket stark, trots USA:s problem. Därmed kommer också Sveriges ekonomi att vara fortsatt stark.

Men det är klart: är den så stark att den klarar Anders Borgs utlovade ofinansierade skattesänkningar till de rikaste hushållen? Ja, det får vi väl se.