Reinfeldts kafferep - och Göran Persson och JKL

Precis som man kunde förvänta blev det inget riktigt konkret innehåll i samtalen mellan George W Bush och Fredrik Reinfeldt, läser jag i SvD. Inga samarbetsavtal undertecknades, trots att det utlovats tidigare, och Reinfeldt vågade inte framföra kritik mot USA, som ju släpper ut mest växthusgaser av alla jordens länder - och som inte undertecknat Kyotoprotokollet. Nu blev det ett substanslöst kafferep hos Bush, utan något egentligt politiskt värde.

Det är inte så konstigt. Det här är två politiker som aldrig brytt sig så mycket om miljöfrågor. Bush har ju alltid varit hårt knuten till oljeintressen i Texas, och Reinfeldt har aldrig dragit sig för att ta populistiska poänger mot dem som velat begränsa bilismen. Extra festligt blir det nu, när jag läser att Reinfeldt av USA:s kongress fick beröm för den svenska energipolitiken, framför allt de höga skatterna! Nog måste Reinfeldt ha rodnat över att få beröm för en politik som i allt väsentligt bär socialdemokratisk prägel. Eller också trivs han i lånta fjädrar.

Diskussionen om JKL och Göran Persson fick ett nytt inslag idag, när jag i Aftonbladet kunde läsa att JKL har i uppdrag av ett internationellt spritföretag att påverka opinionen i positiv riktning för en försäljning av statliga Vin&Sprit.

Tydligen hade Anna Helsén, tidigare pressekreterare hos Göran Persson och numera anställd på JKL, ringt upp Kristianstads s-kommunalråd Helene Fritzon för att få henne att tala för en privatisering. Uppenbarligen hade Helsén inte rådfrågat sin förra chef om det, för då hade Persson kunnat informera henne om att just Fritzon är nog den siste man ska ringa i det sammanhanget. Heléne Fritzon har agerat mycket aktivt emot en försäljning. Åhus ligger ju i Kristianstad kommun, och tusentals jobb hotas i regionen om en försäljning skulle innebära en flytt av produktionen. Hon ogillar utförsäljning av statlig egendom i största allmänhet - och i all synnerhet Vin&Sprit.

Jag har arbetat med Göran Persson i olika sammanhang i över 10 år. Jag har alltid respekterat honom, och han var ofta mycket rolig att arbeta med - uppfinningsrik, drivande, strategisk, politiskt rätt. Jag har ingen anledning att kritisera honom i onödan.

Men här har han gjort en tabbe. Det är inte sista gången vi kommer att få läsa om hur han kopplas samman med JKL:s olika kunder, i sammanhang han helst inte vill förekomma. Företag som JKL är som ett slags legosoldater i politisk opinionsbildning. De säljer sig till de intressen som i dagsläget kan bjuda högst - och det är ofta de redan priviligierade. Därmed medverkar man till att vrida det politiska samtalet i en riktning som i vart fall få socialdemokrater kan sympatisera med.

Därför är Göran Perssons engagemang i JKL både oklokt och olämpligt.