Idag läser jag i DN att 19 av Stockholms läns 26 kommuner tänker införa vårdnadsbidrag, när det blir möjligt. Hur många kommuner som kommer att göra det i landet totalt vet vi ännu inte, men många av de kommuner som är borgerligt styrda kommer säkert att passa på. Samtidigt är det ju omstritt, även inom alliansen. Hemma i Lund lär det inte bli av, inte heller i Landskrona, hörde jag häromdagen.
Argumenten för och emot är välkända. De som förespråkar vårdnadsbidrag menar att det är en rättvisefråga: samhället satsar så mycket på barnomsorg, så det är inte mer än rätt att de som inte utnyttjar den också får en slant, menar man. Det är ett underligt resonemang. Barnomsorgen är en offentlig tjänst, som är till för att underlätta för barnfamiljer att kombinera arbete och barn.
Det är en märklig logik att hävda att den som avstår från en offentlig tjänst, ska kompenseras för det. Bibliotek är också en offentlig tjänst. Om jag inte lånar böcker utan istället köper i bokhandeln, ska jag då kompenseras för det av kommunen? Eller kollektivtrafiken, som också subventioneras av skattemedel: om jag inte åker buss, ska jag då få pengar av kommunen som kompensation? Det är snurrigt.
Mycket är skrivet om vårdnadsbidraget som kvinnofälla. Det är självklart att det kommer att fungera så. Det är också märkligt att en regering som säger sig vilja öka sysselsättningen, samtidigt ska betala folk för att vara hemma. Och det är ju uppenbart att det är barnomsorgen som kommer att få betala kalaset. Vårdnadsbidrag till dem som kan vara hemma, men sämre barnomsorg för dem som måste arbeta, blir resultatet.
Men till det ska läggas vårdnadsbidraget som en integrationspolitisk katastrof. Vad händer i Tenska och Rinkeby när nu t ex Stockholms kommun inför vårdnadsbidrag? Ja, alla de invandrarkvinnor som redan har svårt att komma ut på arbetsmarknaden kommer nu att få betalt för att fortsätta att vara hemma, på villkor att deras barn inte går i förskolan. Det är totalt omvänt mot det vi drog igång för nästan 10 år sedan i storstadspropositionen, när vi startade s k språkförskolor i invandrartäta bostadsområden, för att barnen skulle lära sig svenska i god tid innan de började grundskolan.
Med vårdnadsbidrag kommer dessa barn nu att gå hemma hos mamma till de är sex år. Många av dem kommer inte att kunna ett ord svenska när de börjar skolan, och de kommer att komma efter i undervisningen från början. Därmed kommer de att få mycket sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.
Men det är klart - tanken är kanske att invandrares barn ändå bara ska städa och tvätta inom ramen för de nya skattesubventionerade hushållsnära tjänsterna. Och då kanske inte regeringen tycker att de måste kunna så mycket svenska.
För övrigt ser jag (ekot) att de rika nu ska kunna gömma sina förmögenheter från offentlighetens ögon. Ja, det vill nog till med tanke på hur dessa förmögenheter kommer att växa under kommande år, med avskaffad förmögenhetsskatt, avskaffad fastighetsskatt och avskaffad värnskatt. Men om de tror att det skulle hindra oss från att återinföra förmögenhetsskatten igen, tror de fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Morgan,
Tack for att du vill min fru hennes basta, hon ar invandrare och saledes tillhor dem som enl din artikel skulle bli drabbad av vardnadsbidraget (genom att fa svarare att na ut i arbetsmarknaden). Det ar da lite konstigt att hon inte haller med dig. Anledningen till att flera latinamerikanska invandrarkvinnor vill vara hemma med sina barn ar att de har den traditonen fran sina hemlander. Om barnen fostras i hemmet lar de sig battre om sin kultur, sitt urprung, fraga hela hennes familj har i Ecuador(!). For henne handlar det om att priroritera barnen under ett par ars tid medan de ar sma, framfor egen karriar, ar det en kvinnofalla? Kanske du anda har ratt att andra invandrarkvinnor kanner lattnad att slippa fornedras pa Arbetsformedlingen, de stannar hellre hemma o passar barnen. De kvinnorna kommer inte tacka dig. Tvartom, ditt resonemang gor dem istallet en bjorntjanst eftersom du vill ta bort en livlina som handlar om en for dem vettig sysselsattning i hemmet. Ett annat argument du havdar ar att samhallet forlorar i sysselsattnig nar mammor stannar hemma. I vart fall stammer inte det. Vi har trillingar, att vara hemma med trillingar ar mer an ett heltidsjobb, vi skulle istallet spara pa dagisets resurser som det rader ko att komma in pa. Du skriver "Vårdnadsbidrag till dem som kan vara hemma, men sämre barnomsorg för dem som måste arbeta, blir resultatet.". Tvartom sager jag: barnomsorgen blir battre nar det blir farre barn per dagispersonal. Jag retar mig lite pa ditt uttryck att somliga "maste arbeta". Mitt svar ar att alla arbetar. Att vara hemma med barn ar arbete. Att vara hemma med trillingar att blytufft arbete. Tycker inte du ska angslas de farhagor om hur invandrarbarnen i framtiden kommer drabbas. De kommer anpassa sig precis lika bra som svenska barn, aven om de kan dalig svenska nar de borjar skolan sa lar de sig med blixtens hastighet. Jag vill hellre vanda det socialdemokratiska tankesattet genom foljande: Lat inte vardnadsbidraget vara ett lyxbidrag enbart for borgeliga kommuner, ge invandrartata kommuner samma mojlighet! Jag/var familj som skriver detta ligger nagot under genomsnittsfamiljen rent ekonomiskt, bor i liten lagenhet inte villa, en bil som rostar, men vi har rad o ga pa bio (fast inte tid). Med vanliga halsningar
/Fredrik
Skicka en kommentar