måndag 1 juni 2009

Vadå överkapacitet i bilindustrin?

Dagens stora nyhet är förstås GM:s begäran om konkursskydd, och Obama-regeringens räddningsplan för amerikansk bilindustri. Nu går man till och med så långt som ett regelrätt statligt övertagande av företaget. GM socialiseras. (SvD, SvD, DN, DN)

GM som företag kan därmed kanske klara sig. Frågan är vad som händer med Saab. När Barack Obama agerar kraftfullt och snabbt, står Fredrik Reinfeldt stilla. Ännu har inte ett öre av de pengar som Riksdagen satt av för svensk bilindustri kommit till användning, av det enkla skälet att regeringen inte vågat agera.

"Pengarna skulle kunna ha hamnat i GM:s konkursbo" försöker Maud Olofsson urskulda sig med, ett försvar som är lika ihåligt som Lundagårds träd. Självklart så hade man kunnat konstruera ett stöd för Saab, som inte skulle kunna användas av GM - om man bara velat.

Men det är kanske fel att hävda att den svenska regeringen står stilla. Det är snarare så att den går bakåt. För varje uttalande Reinfeldt fäller, blir ett statligt agerande för att rädda Saab än mer avlägset.

Sedan en tid tillbaka har han hittat på ett nytt argument: bilindustrin har ändå överkapacitet i världen. Första gången jag hörde det var på den KU-utfrågning vi hade i våras, och jag reagerade då med att fråga om statsministern kanske i själva verket såg fram emot en nedläggning av Saab.

Det dementerade han naturligtvis, men nu ser jag hur Reinfeldt i sina kommentarer hela tiden återkommer med samma uppfattning: bilindustrin har överkapacitet.

Är det verkligen så? Kan man verkligen hävda att världen långsiktigt sett producerar för många bilar?

Tänk efter. I Kina och Indien bor två miljarder människor. I Afrika bor det 800 miljoner. Varje afrikanskt eller asiatiskt hushåll kommer att vilja ha en egen bil, precis som i väst. Och de kommer att skaffa det, varken vi vill det eller ej. Den stora utmaningen består i att se till att dessa bilar går på något annat än bensin eller diesel, annars kommer planeten att bryta ihop.

Men inte kan man väl påstå att det finns en långsiktig överkapacitet i bilindustrin, när efterfrågan av allt att döma kommer att öka kraftigt, när vi väl är ur krisen? För mig framstår Reinfeldts resonemang på den här punkten som ett svepskäl för att slippa göra något: "det är ändå överkapacitet, så då kan Saab lika gärna läggas ner".

Dessutom påminner det inte så lite om vad många på högerkanten hävdade i slutet av 1970-talet om stålindustrin. När svensk stålindustri var i gungning hävdade de att den inte var värd att rädda: den skulle ändå inte kunna hävda sig på marknaden. Så fel de fick. Efter den statliga räddningsinsatsen och skapandet av SSAB blev stålindustrin en kassako för staten i många år.

Så visst kommer det att byggas många bilar också i framtiden. Frågan är om några av dem ska byggas i Sverige. Som det nu ser ut håller Reinfeldt på att slarva bort hela den svenska bilindustrin.

4 kommentarer:

Thuresson sa...

Om 1 miljard kineser ska köra Saabs eller Volvos etanolbilar så behöver vi ett nytt jordklot för att odla energigrödor.

vadeva sa...

Läs på lite. Hur många år har Saab gått med vinst under sin existens? Inte många. Hur många år har GM gått med vinst under sin existens? Väldigt många. Saab har enkelt inte förmått göra bilar som folk vill ha i tillräcklig mängd, nånsin. Det har GM. Där finns något att rädda, till skillnad från Saab. Som för övrigt knappast representerar "hela den svenska bilindustrin". Det är mycket viktigare att lägga pengarna på att Volvo (stora som små), Scania mfl överlever.

Daniel sa...

Den kan hända att varje hushåll i hela världen skulle vilja ha en bil. Tyvärr kommer de inte att kunna få det. Mycket pekar på att vi redan nu är nära oljetoppen och att fördubbla antalet bilar i världen låter sig inte göras. Eventuellt är massbilismens tid även i västvärlden snart till ände.

Vi får vara glada om vi kan föda 7-8-9 miljarder människor som förväntas bo på jorden de närmaste decennierna.

Det var hungerkravaller i ett 15-tal länder förra året. Bilar är en lyx i sammanhanget.

Bim sa...

Jo, nog är det så att det råder överkapacitet i bilindustrin. Och så har det varit de senaste 50 åren. Även de år det sålts som mest har bilvärldens produktionskapacitet överstigit försäljningen med tiotals procent.De minst effektiva biltillverkarna har slagits ut. I denna miljö har såväl SAAB som Volvo hävdat sig väl. Enligt alla sätt att mäta producerar såväl Volvo som SAAB kavlitetsprodukter till konkurrenskraftig resursförbrukning. Det är inte här problemen ligger. Det är inte heller så att våra svenska tillverkare konstruerar och producerar produkter som köparna inte vill ha - än så länge vill säga. Volvo och SAAB såldes för att företagen skullle få tillgång till de enorma finansiella muskler som krävs för att utveckla miljövänlig bilar- de bilat opinionen skulle komma att kräva. Och båda har alltid, tack vare sin kompetens, legat i framkant och nästan alltid före opinionen. Då det sedan för ett tiotal år sedan stod klart att GM och Ford stod inför allt större finansiella problem inte minst på grund av pensionsåtagande som genom åren gjorts, i kombination med missar i den amerikansak produktplaneringen fick detta till konsekvens att varken Volvo eller SAAB kunde innehålla de planer för utveckling av nya produkter och expansion av marknader som krävs för att nå de volymer som är en förutsättning för uthållig överlevnad. SAAB har under många år legat långt under medan Volvo klarat sig ganska bra med c:a 1% av världsmarknaden och med stora överskott inlevererade till Ford. Det är inte bristande kompetens i de svenska organisationerna som orsakar SAABs och Volvos problem. Men, och detta är det allvarligaste,lyckas vi inte behålla svensk bilindustri så slår det hårt i alla delar av Svereige. Den helt dominerande delen av världens kunskap och kompetens inom produktion, konstruktion, organisering, ledarskap, IT m.m. uppstår först i personbilsindustrin. Sedan sprids den till t.ex. lastvagnsindustri och annan verkstadsindustri. Efter c:a 10 år når denna kunskap också offentlig förvaltning och vård. Om vi inte lyckas, i en eller annan form, behålla vår svenska bilindustri kommer vi år efter år att halka efter och snart bli som vilket genomsnittligt industriland som helst. Och processen går inte att vända. Och med vilken kunskap och kompetens ska vi då i vårt lilla land konkurrera med, skapa välstånd med?
Det är klart att bilarna inte kommer att drivas med bensin eller etanol om några år. Och i stället för att vara med i utvecklingen av vätgasmotorer, bränsleceller och elhybrider kan vi ju luta oss bakåt och försöka inbilla oss att Maud och Fredrik sparade våra skattepengar.
/Bim