Sitter och lyssnar på partiledardebatten på arbetsrummet i Riksdagen, men ska strax gå ner i kammaren och se det "live". Jag slås av hur Fredrik Reinfeldt fortsätter att försöka leva högt på ökad sysselsättning, och gång efter gång försöker leda i bevis att regeringens skattesänkningar har lett till fler jobb. (DN, SvD)
Men där lever han farligt. Den argumentationslinjen kan ju möjligen fungera så länge jobben blir fler. Men nu pekar ju allt på att det kommer att bli tvärtom under de kommande åren. Arbetslösheten kan springa upp i 7 procent under nästa år, sa Konjunkturinstitutet häromdagen. Och socialbidragstagandet kommer att öka med 10 procent fram till 2011, enligt regeringens egen prognos - och det var en prognos som gjordes före finanskrisen.
Och då fungerar inte längre Reinfeldts argument. Tvärtom kan man nu vända på det: är det kanske så att skattesänkningarna leder till färre jobb, istället för fler? Ja, det kan onekligen vara så.
Skattesänkningarna har finansierats av neddragningar i sjukvården, äldreomsorgen och skolan, vilket lett till färre anställda i de sektorerna. Skattesänkningarna har också finansierats med neddragningar av arbetsmarknadsutbildningen, så att färre arbetslösa kan få en adekvat utbildning till de jobb som finns. Det motverkar också sysselsättningsutvecklingen.
Och, vilket Mona Sahlin påpekade i debatten: Riksbanken har uppgett att den förda expansiva ekonmiska politiken (d v s skattesänkningarna) inneburit att man fått höja räntan mer än vad man annars skulle gjort. Det har dragit in köpkraft från hushållen och försvårat investeringar.
Det är svårt att komma ifrån att skattesänkningarna har försvårat arbetet med att möta varselvågen. Nu försöker Reinfeldt hävda att man gör en stor insats genom att rikta 1,5 miljard kronor i arbetsmarknadspengar till västsverige. Då tror han att han löst problemet.
Men det är inga nya pengar. Dessa pengar tas från resten av landet. Det vi nu emellertid ser är att varselvågen sprider sig. Häromdagen var det ett företag i Köping, Getrag, som drabbades. Det är en av Volvos underleverantörer, och naturligtvis finns dessa i hela landet. Så detta är bara början: när varselvågen slår in över hela landet, hjälper det ju föga att regeringen omdirigerat pengar till västsverige. (SvD)
För övrigt blir man ju bara trött på den amerikanska debatten. Här skenar USA:s budgetunderskott, och är historiens högsta. Det beror bl a på Irakkriget, och på de omfattande skattesänkningarna som regeringen Bush riktade mot de allra rikaste.
Så vad är då McCains recept för att lösa det? Stanna i Irak, och sänk skatterna ännu mer... (DN, SvD)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Höga skatter skapar självklart ingen drivkraft i ett samhälle. Vad är det för vits att anstränga sig när det mesta ändå går i skatt. Den logiken är nog de flesta överens om utom de som arbetar av idealistiska skäl och sätter kollektivet framför individens välgång. För höga skatter lägger locket på, stänger av, bromsar upp, gör att momentum inte infinner sig. Om man inte skapar incitament för medborgare att anstränga sig varför ska dom då göra det? Storleken på moroten måste vara hyfsad och i proportion till ansträngningen för att åsnan ska börja röra sig. Och det gäller verkligen inte de högavlönade utan de som inte har det så fett. De högavlönade tjänar pengar i alla fall.
Självklart kan inte skatterna vara hur höga som helst, då avstannar alla drivkrafter. Men så är det ju inte i Sverige, och har aldrig varit. Vår BNP-tillväxt har slagit genomsnittet för euroländerna de senaste tio åren, och vi är ett av de länder där befolkningen förvärvsarbetar mest.
Men vad som händer om man sänker skatterna, och finansierar det med nedskärningar i skola och sjukvård och underminerering av trygghetssystemen, det ser vi nu. Och det stärker inte Sverige. Tvärtom, nu står vi dåligt rustade inför några av konjunktursvacka.
Skicka en kommentar