Ekonomin måste in i det amerikanska valet

Den här veckan är jag på resa i nordamerika med KU. Måndag-onsdag har vi varit i Kanada för att bl a lära oss mer om lagstiftningen om ursprungsfolkens rättigheter, och torsdag-fredag är vi i Washington för att lära oss om det amerikanska systemet med kongressförhör.

Det har varit lärorika dagar, både för de ämnen som berörts, men också eftersom vi hamnat i två valrörelser: Kanada går till val 14 oktober, USA den 4 november.

Nu sitter jag på ett hotell i Washington, klockan är strax efter 11 på kvällen och jag har nyss kommit tillbaka från en middag på det svenska residenset. Där träffade vi demokratiska och republikanska politiker under värdskap av ambassadör Jonas Hafström. Tidigare på dagen besökte vi den amerikanska kongressen, och själv träffade jag därefter Internationella Valutafonden för att få en orientering om utvecklingen av amerikansk ekonomi.

Det är många intryck man vill förmedla. Det här är 11 september, 7 år efter terroristangreppen i New York och Washington. Det har förstås präglat dagen. Men annars kretsar förstås mycket av den amerikanska debatten om valet. Ikväll höll Sarah Palin sin första större intervju, kommenterad också av svenska medier. (SvD)

Det verkar hittills ha varit ett snilledrag av McCain att välja Sarah Palin till vicepresidentkandidat. Det mobiliserar den kristna gunslinging moralhöger som han tidigare haft svårt att vinna. Nu handlar en del av valdebatten om Palins privatliv, inte om fundamentala politiska frågor.

Kanske kan McCain på det sättet göra inbrytningar i vissa demokratiska väljargrupper. Men frågan är om det räcker. Själv blir jag en smula deprimerad. Jag trodde att vi var av med den typen av politiker i USA, att väljarna var så trötta på Bush att de inte ville föra ut landet i en sådan extrem högerposition igen.

Men vad jag förstår, inte minst efter kvällens samtal med republikanska företrädare, är man nu helt inne på att fortsätta med sin kallakrigsretorik, och att använda Georgienkriget som ett nytt argument för att USA ska trappa upp konfliktnivån med Ryssland. Det sprids en paranoid stämning: "Putin och hans allierade är ute efter amerikanska intressen, och vi måste vara beredda att slå tillbaka". Det är mycket oroande.

Samtidigt har ju USA enorma problem framför sig. Efter dagens samtal med IMF-företrädare förstår jag att den amerikanska ekonomiska krisen mycket väl kan fördjupas. Och tecknen på ett imperium i förfall finns överallt: skolor i fysiskt förfall, infrastruktur i skriande behov av underhåll, ett sjukvårdssystem i kris, snabbt ökande orättvisor, stegrande arbetslöshet och inflation, tillväxt på tomgång.

Efter år av skattesänkningar och på det följande nedskärningar i de offentliga utgifterna ser USA allt mer ut som en bedagad skönhet som sett sina bästa dagar, knappast ett föredöme för moderna demokratier. Det är sannerligen deprimerande. Därför hoppas jag att valrörelsen USA under de veckor som kommer, handlar om det som är viktigt för både USA och världen: ekonomin, sjukvården, klimatfrågorna, arbetslösheten.

Och förresten: igår när vi lämnade Kanada meddelade den kanadensiska premiärministern, konservative Stephen Harper, att han vill sänka skatten på diesel. Han angrep samtidigt den liberale opponenten för att vilja höja priset på drivmedel. Detta i ett land som i norr ser tydliga tecken på global uppvärmning: nordvästpassagen är numera isfri långa tider på året, tundran smälter så att vägar sköljs bort.

Att en politiker ändå kan vara så oansvarig och populistisk som denne Harper, får ju en nästan att förlora tron på mänskligheten.