FRA och Säpo

Min uppmaning i tisdags till regeringen om att lägga fram ett förslag som möjliggör för Säpo att återigen kunna beställa underrättelsematerial från FRA väckte en del uppståndelse, och inte så få missförstånd.

Säpo hade möjlighet att inhämta FRA-underrättelser fram till 1 december 2009. Då tog den borgerliga regeringen bort denna möjlighet, för att blidka kritikerna i sina egna led när det gällde FRA-lagen. Vi var starkt kritiska redan då mot det, eftersom vi förstod att det skulle hämma Säpos möjligheter att följa framväxten av olika terrornätverk i utlandet. I den riksdagsmotion som lämnades på våren 2009, och som s, v och mp stod bakom, togs detta upp som ett problem med den nya lagen.

Det rör sig alltså inte om en socialdemokratisk omsvängning. Ändå tolkades det så, och jag har sett en del upprörda inlägg, bl a om hur detta förhåller sig till kongressbeslutet. Men kongressen sa aldrig att socialdemokratin skulle vara emot signalspaning, även om del gärna vill läsa det på det sättet.

Att säga nej till signalspaning är inte en ansvarsfull hållning. För mig handlar frågan ytterst om Sveriges alliansfrihet. Om vi inte i Sverige själva har möjlighet att inhämta underrättelsematerial från utlandet, där FRA:s spaning är en viktig del, då kommer vi att tvingas att gå till Nato-länderna för att få veta vad som händer i vår omvärld. Därför måste vi ha egen signalspaning, men den måste regleras med högt ställda krav på integritetsskydd.

Kongressen har inte sagt att FRA-lagen skulle rivas upp utan att ersättas av något annat, tvärtom. Innebörden i kongressbeslutet var att den nuvarande lagen skulle ersättas av en annan lag som reglerade FRA:s spaning. Om de rödgröna vunnit valet, så hade vi tillsatt en parlamentarisk utredning för att söka breda lösningar kring en sådan ny lag.

Nu vann vi inte valet, och vi har istället en Riksdag där Sverigedemokraterna är vågmästare. När nu nya frågor som rör rikets säkerhet ska behandlas av Riksdagen, så är det klokaste vi kan göra att försöka hitta blocköverskridande lösningar. Det var det jag signalerade till regeringen i tisdags: vi socialdemokrater kommer att vara konstruktiva om regeringen vill förhandla med oss i dessa frågor.

Jag vill helt enkelt inte att Sverigedemokraterna ska vara vågmästare i frågor som rör rikets säkerhet.

Till sist: efter s-gruppmötet i tisdags spreds den felaktiga uppgiften om att en majoritet på riksdagsgruppen gått emot min linje. Jag kommenterar normalt aldrig interna diskussioner, men den här gången blev jag tvungen att göra det. Det var en handfull s-ledamöter som inte gillade idén om att Säpo skulle få tillgång till FRA-material. Den åsikten kan man ha respekt för, men det är inte och har heller aldrig varit partiets linje. Och en handfull ledamöter gör sannerligen ingen majoritet i en grupp som består av 112 ledamöter.

Gruppledaren Sven-Erik Österberg kommenterade under onsdagen denna fråga på ett rättvisande sätt, och det finns nu också en formell kommentar utlagd på partiets hemsida.

(Socialdemokraterna, Folkbladet, Smålandsposten, Västerbottens Folkblad, Expressen, Norrköpings Tidningar)