Sitter på tåget hem till Skåne, efter att ha varit uppe i Stockholm över dagen. Passerar strax Linköping. Börjar bli lite trött, eftersom dagen började 04.30 i morse.
Men det var det värt! Det blev en bra pressträff idag i Riksdagshuset, när vi presenterade vår rapport "Högerpolitiken klyver Sverige". Rapporten har sammanställts av en samarbetsgrupp bestående av representanter från s, v och mp. Socialdemokratin företräds av mig och Maryam Yazdanfar.
Jag ska inte dra hela rapporten, jag länkar ju till den. Huvudpunkterna, om hur skattesänkningarna i störst utsträckning kommit höginkomsttagarna till del, att Anders Borg nu lånar nästan lika mycket pengar som Anne Wibble gjorde på 1990-talet, att Sverige klarar lågkonjunkturen sämre än övriga EU-länder etc, har redan förmedlats via tidningar, tv och nyhetsbyråer. Det var ju en bra uppslutning på pressträffen.
Bara en reflektion har jag, så på kvällskvisten. Och det är att när man ser helheten i politiken som den förts under mandatperioden, så slås man av den rysliga cynism som de borgerliga partierna måste hålla sig med för att kunna lägga upp en sådan strategi.
Allt har ju handlat om att ställa grupper mot varandra: arbetstagare mot arbetslösa, pensionärer mot löntagare, stad mot land, tillväxtområden mot områden med stagnation. Eller som i LAS-debatten: unga mot gamla. Är det verkligen någon som på fullt allvar tror att det blir fler jobb om det bara blir lättare att sparka de gamla? Men det är ju det man försöker inbilla de unga.
Man har satt allt på ett kort: att valet kan vinnas genom att spela på egoism och det snöda egenintresset. Där tror jag att de har gjort en tabbe. Sverige, och de människor som bor i vårt land, är större än så.
SvD,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar