Som ATP-striden i Sverige för ett halvsekel sedan

Den nu avgjorda striden om sjukvården i USA påminner inte så lite om den svenska ATP-striden för nästan exakt 50 år sedan. Då gällde det en reform som skulle tillförsäkra alla en grundläggande tjänstepension. Därigenom skulle också arbetare få en tryggad pension, något som bara högre tjänstemän var tillförsäkrade tidigare, genom avtal med arbetsgivarna. (DN, DN, SvD)

De borgerliga motsatte sig reformen furiöst. De ville inte se ett obligatoriskt system, utan ville att pensionssystemet skulle fortsätta att bygga på frivilliga avtal. De ville inte se pension som en rättighet, utan som något som var och en fick lösa och betala själv. Tonläget var mycket högt från den tidens borgerlighet. ATP var tvång och socialism, kunde det heta.

Detta var 1950-talets stora fråga i svensk politik, och ledde till både folkomröstning, upplösning av riksdagen och extraval. Insatserna var höga på båda sidor. Det visas t ex av hur de borgerliga behandlade Herbert Tingsten, som var chefredaktör för liberala DN. Efter att inledningsvis ha stött de borgerliga, tänkte han om och lät tidningen inta en ATP-positiv hållning. Det gjorde han inte ostraffat. Folkpartiledaren Bertil Ohlin klagade hos DN:s ägare Bonnier, och Tingsten avsattes från sin post.

Olof Palme kommenterade senare de borgerligas starka ATP-motstånd med att socialdemokratin i ATP-striden fick "möta de privilegierades socialistkampanjer när vanliga löntagare ville trygga sin ålderdom."

Det är samma typ av argument som nu går igen i den amerikanska debatten. Staten ska inte bry sig om hur folk löser sina sjukvårdsproblem, säger republikanerna. Det är den enskildes problem. Obamas sjukvårdsreform utmålas som tvång och socialism.

I åratal har man i retoriken försökt ställa de priviligierade, d v s de som har sjukförsäkring, mot de opriviligierade, d v s de som saknar försäkring. "Om också de fattiga ska ha sjukvård, så kommer din sjukvård att försämras" är det obehagliga budskap som de kolporterat, arm i arm med de försäkringsbolag som tjänar storkovan på nuvarande system.

Men nu har de fått vika sig, om än med mycket liten marginal. Röstsiffrorna 219-212 visar hur nära det var att också Obama förlorade den här frågan, som så många presidenter gjort före honom.

Hur det gick i ATP-striden? 1959 vann det socialdemokratiska förslaget med röstsiffrorna 115-114, efter att en folkpartist fått samvetskval och lagt ner sin röst.