Offren för övergreppen måste få upprättelse

Så är man på väg att komma igång igen så smått, såhär efter semestern. Var igår tillsammans med Christer Sturmark i Långaryd i Småland, för den presskonferens jag skrivit om tidigare, om Plymouthbrödrernas skola. Vi fick en bra bevakning, med både SVT, Sydsvenskan, Hallandsposten, TV4 och lokalradion.

Plymouthbröderna är ju en kristen sekt, förmodligen den mest extrema sekten i Sverige just nu, som i åratal krävt en egen friskola. Skolverket har sagt nej, men det överklagades, och i somras gav länsrätten Plymouthbröderna rätt att starta skola. Därmed kommer barnen att helt isoleras från andra jämnåriga och från övriga världen. Från och med nu kommer de inte att få träffa andra, utanför sekten. Plymouthbröderna tillämpar nämligen total isolering. De umgås inte med någon utanför, de får inte ens ta en kopp kaffe med någon som inte tillhör sekten.

Detta visar att friskolelagstiftningen helt spårat ur, och igår startade vi Humanisternas kampanj för en ny friskolelagstiftning, där religiösa samfund inte ska få driva skola med skattepengar. Skriv på vårt upprop, på Humanisternas hemsida, se länk här intill.

Idag har medierna, bl a SvD och Ekot, annars rapporterat om Göran Johanssons utredning om övergrepp i den sociala barn- och ungdomsvården i förgången tid. Detta ämne är jag väl förtrogen med. Det var nämligen jag som drog igång den utredningen, bl a efter att ha sett en dokumentär i TV, och efter att ha talat med några tidigare barnhemsbarn som berättade om sina upplevelser. Jag hade också tagit del av utredningarna i Norge, där man gått till botten med liknande uppgifter.

Jag beslutade därför att inleda samma process i Sverige. Göran Johansson fick under hösten 2005 i uppdrag att göra en förstudie av omfattningen av arbetet, och efter en avrapportering på våren 2006, fick han ett vidare uppdrag att intervjua ett antal människor som varit utsatta för övergrepp. Dagens rapport är ett delresultat av det.

Man kan inte lära av historien, om den sopas under mattan. Därför var det självklart för mig att starta denna utredning. Under våren 2006 fick jag kontakt med allt fler som berättade om vad de varit med om. Jag fick hundratals brev, och talade också med ett antal i telefon och personligen. Ett av breven kom från Bengt Sändh, som tipsade mig om den bok han skrivit om sin och sin bror Kents barndom. Kent var en av dem som berättade i TV-dokumentären om sina upplevelser på 1940-talet. Nu är han tyvärr död.

Göran Johanssons arbete har två syften. Dels att beskriva en del av den svenska historien som vi inta kan vara stolta över, men som vi kan lära av. Dels att ge människor upprättelse. Många av dessa f d barnhemsbarn och fosterfamiljsbarn har känt sig undanskuffade och som andra klassens medborgare under hela sitt liv. De har rätt att komma till tals. Och det samhälle som skulle ha bevakat deras rättigheter, ska stå där med skammen.

Jag hoppas att Maria Larsson, som nu ansvarar i regeringen för dessa frågor, tar hand om denna process på ett ansvarstagande sätt. Jag tycker att hon ska göra två saker:

För det första deklarera att de som varit utsatta för övergrepp medan de var i fosterfamiljs- eller institutionsvård, också i Sverige ska kunna få ekonomisk kompensation, som en form av upprättelse. Självklart måste man kunna dokumentera och gärna också kunna styrka på något sätt att de lämnade uppgifterna är korrekta, men man kan ju inte ställa samma krav på bevisning som i en skadeståndsprocess. Det bör emellertid vara möjligt för en särskild nämnd att pröva varje enskilt fall, och bevilja ekonomisk kompensation.

Så har man gjort i Norge, och det borde fungera här också. Men då får hon se till att det i höstbudgeten sätts av statliga medel för en sådan kompensation.

För det andra måste hon fullfölja den upprustning av den sociala barn- och ungdomsvården som inleddes under förra mandatperioden. Det ligger en färdig handlingsplan på hennes bord, som togs fram av en parlamentarisk utredning som jag tillsatte.

Genomförandet av en sådan handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården beräknades kosta 27 miljoner kronro i årligen höjda anslag, och 449 miljoner kronor i en femårig engångsinsats. Handlingplanen syftar bl a till att förebygga så att de övergrepp som skett i förgången tid inte upprepas, och Maria Larsson lovade före valet dyrt och heligt att göra sådana satsningar. Men hittills har vi inte sett något av det. Det är hög tid att det sker nu.